Om

Bloggen handlar om våra vinterresor med husbilen i Europa. Mesta tiden tillbringar vi i Spanien och Portugal, men resorna handlar också om färden genom Frankrike och Tyskland.

Jag har nu lagt in tidigare resor från Resdagboken under Länkar, så alla våra resor från 2008 och framåt är samlade. Vill ni läsa dom så glöm inte att trycka på rubriken, i annars blir det bara en liten del av resan man ser.
En resa jag själv tycker är rolig att följa är vår första efter pensioneringen, Med husbil genom Europa 2008, en resa som går genom flera länder i Europa men framförallt i Grekland...

Om oss

Sidor

Visar inlägg från januari 2016

Tillbaka till bloggens startsida

Balerma till Torrox

28 januari, torsdag och lite småmulet ute, så då passar det bra att skriva av sig. Vi är nu i på camping El Pino i Torrox och om campingen i Balerma var helt ny för oss, så är den här desto mer välkänd. Vi har varit här många gånger.

Vi lämnade trevliga, fina campingen maz azur i Balerma, körde runt några extra varv inne i byn innan vi kom ut på A7 och fortsatte de nio milen till Torrox. Vägen kantades av stora odlingar och växthusen avlöste varandra. Bergen avlöste också varandra och vi åkte genom otaliga tunnlar, som jag egentligen inte gillar, men inser att dom behövs. Omgivningen består inte bara av berg, växthus och tunnlar, vägen är döpt till
Autovía del Mediterraneo och man följer Medelhavet sträckvis. Det är hisnande och precis lika vackert som det låter.

I Almericar svängde vi av och tog det lite lugnare på en mindre väg, N340, som går mot Nerja och Torrox. Pinjeträden efter Nerja var fulla av bon med “pinjemaskar”, maskar som är farliga för djur men också för människor. Vi har aldrig tidigare sett så många bon och vi var glada över att vi satt I husbilen.

Nåväl, sen eftermiddag kom vi fram till camping El Pino och fick en bra plats, I alla fall i våra ögon. Campingen är uppbyggd i olika våningsplan och de flesta av våra vänner väljer att bo lite högre upp, på “Solsidan”, där det är lite större platser och inte så många träd.
Vi tycker bättre om att bo på markplan, även om platserna är trängre och kanske inte lika soliga, duscharna är uråldriga med knappt rinnande vatten medan duscharna på “Solsidan” är restaurerade och tjusiga. Det vi gillar här, är ett lite rörligare liv runt omkring oss, t ex kan vi titta på alla nya som försöker ta sig in på en plats. Det kan vara riktigt kul….

Om campingen i Balerma var bland de finaste vi varit på så kan man nog säga att El Pino är rätt  “sunkig”.

Men ändå, när vi körde in och kom på plats kändes det helt ok, det är så himla trivsamt här.

Mitt emot oss bor Jarbjörg och Omund, våra norska vänner och Jarbjörg tog emot oss när vi kom. Lite senare besökte vi Leif o Marita, som bor på “Solsidan” och de bjöd oss generöst kvar att dela deras middag och dricka deras “Solaz”. En jättetrevlig kväll hade vi och det var så kul att träffa dom igen. Dagen efter tog vi en promenad ner till Torrox, genom plantagerna och nerför backen, vi tittade på odlingarna som vi brukar följa. Mycket var brunt och torrt för det har inte regnat på mycket länge.. Vi passerade också Casa Maria, där vi har tillbringat många trevliga musikaftnar, men som nu övertagits av spanska Bandidos och inte är öppet för allmänheten. Tråkigt men dessvärre sant…

Nere på stan gick vi en sväng på strandpromenaden och tog en öl på ett ställe I solskenet. Sen gick vi hem, en rätt jobbig promenad för nu gick man uppför backen och den är rätt tuff…

Idag har vi bara tagit det lugnt. I morgon tar vi en ny promenad ner till stan, vi ska besöka Kinesen och Mercadona för lite kompletteringar. Säkert blir det en lunch på stan, kanske på en av kinarestaurangerna.


Camping El Pino är vårt hem till 10:e februari, kanske förlänger vi men troligtvis nöjer vi oss med den tiden. Det finns mycket att se här i Spanien…

Nu är det snart dags att gratta vårt barnbarn Anton som fyller år den 30:e denna månad, jag kommer säkert ha hemlängtan på söndag när familjen träffas och kalasar. Kanske bjuds det på kycklingklubbor?!

Ha det så gott alla…

Mazarron till Balerma

 

25 januari och måndag och vårt hem den här veckan har varit och är Camping mar azul i Balerma på Costa de Almeria. Bitte hittade den här campingen i ACSI-boken och den är helt ny för oss och har bara funnits i ungefär ett år. Alltid spännande med nya platser och den här gången var det en riktig fullträff. Stora fina platser, nya fräscha servicehus och tvättmaskiner, biltvätt bollbanor och piscina, ja, jag kan bara säga positiva saker om campingen och dess personal. Kent fullkomligt avgudar diskplatsen med det heta vattnet och blanka rostfria diskbänkar…

Campingen ligger några kilometer från Almerimar, mitt i grönsaksodlingarna. Ungefär 500 meter åt andra hållet ligger orten Balerma, inte särskilt upphetsande, bara liten och mysig. Det finns en strandpromenad, en fin park, Consumbutik och krogen Johanna, som vi besökt vid ett par tillfällen och läskat oss med öl och calamares fritto  i värmen. Bara trevligt…

Allt är inte mysigt, ett myggbett på armen kliar förskräckligt och Kent tror, att han vaknade i natt av jordbävningen som härjade i havet, inte alls långt här ifrån. Men han sa också, att det kunde varit jag som vände mig i sängen, vad han nu menar med det.

Mycket skönt slappande blir det, vi har haft ett jättefint sommarväder och det betyder att klädseln är shorts.. Ofta sitter vi bara utanför husbilarna och småpratar, vi har aldrig några problem med att hitta samtalsämnen. Idag blev det mycket om författaren Lars Widding. Men vi har också haft arbetsdagar, i alla fall en. Det var i fredags, då fick pojkarna ett ryck och tvättade båda husbilarna + att dom ägnade några timmar åt vindrutespolningen på Bitte o L-Ås Kabe, som inte fungerade som den skulle. Nu fungerar den. Själv ägnade jag mig åt tvättstugan och det var bara roligt. Efter allt arbete fick det bli tapas och vin på campingens restaurang, inte bara en omgång utan två…

Många tyskar bor här, men vi har också träffat några svenskar, som är lättsamma och det blir en hel del småprat.

Idag gick vi upp extra tidigt, för det var marknadsdag i byn och det brukar ju alltid vara trevligt. Dessvärre hade vi tagit fel på dag (Kent o jag), marknaden var visserligen på måndagar men inte den här måndagen. Det blev ett besök på Johanna istället och en vandring i den fina parken, som är marknadsplats när det är marknad.


Innan vi hamnade här låg vi på en ställplats i Almerimar, som vi har olika uppfattningar om. Kent tycker den var jättefin medan jag uppfattade den mer som en grusgrop där man visst kan övernatta men inte mer..

Imorgon lämnar vi det här stället och åker mot Torrox. Bitte o Lars-Åke blir kvar här ännu en vecka, och vi kommer att sakna dom, våra stunder med kaffe eller cava eller kanske ett glas rött och framför allt våra trevliga pratstunder. Men vi kommer att sammanstråla igen lite längre fram, var och när vet man inte när man är vagabond..

Hemma har ni väl det bra antar jag, det kan väl aldrig bli för mycket snö, eller hur?! Hör gärna av er och berätta…

La Marina till Mazarron

19 januari 2016, tisdag och ny pension, frukosten är avklarad och solen väntar. Vi är nu på camping Los Delfines i Mazarron och det kommer jag att skriva mer om lite längre fram.

Jag är förundrad och glad över att så många redan hittat min blogg och det är ännu bättre om ni mailar er rätta mailadress till mig, så kan jag göra en korrekt e-postlista och skriva när jag uppdaterar bloggen. Alternativet är ju, att ni sparar bloggadressen
http://babsanokent.bloggo.nu och kollar lite då och då. Min mailadress är barbro.becker@gmail.com.

Nu ska jag ägna lite tid åt att lägga in bilder också.

Marknaden i La Marina var jättetrevlig, lagom stor på något sätt. Men vi handlade inte mer än en massa grönsaker o frukt av olika slag. Och en liter vin, direkt från tunnan för 2€ litern, faktiskt riktigt gott. Allt detta för ca 8€..

Vi lämnade sen La Marina och vårt mål var Mazarron, ca tio mil söderut. Vi visste sedan tidigare om en jättevacker liten väg längs med kusten och där finns det många fina ställplatser också. Den vägen skulle vi åka. Inte behövde vi heller slå in den på GPS:n för vi kände ju till den sen tidigare.

Blev det så?? Naturligtvis inte. Vi for genom den ena rondellen efter den andra, genom små stökiga städer, som var småtrevliga i början men sen blev dom bara tråkiga. Det slutade med att vi vek av och körde ut på autovia, som tog oss snabbt och bekvämt till Mazarron. Vi låg över första natten på en riktigt bra ställplats i La Azohia, en liten fin by utanför Isla Plana o Mazarron. Massor med husbilar, mest fransmän, men vi fick en fin plats med utsikt över havet. Till vilken nytta vet jag inte eftersom mörkret kom snabbt. Vi hade i alla fall en mysig lördagskväll i husbilen, åt grillad kyckling och grönsaker från marknaden o så prövade vi förstås vinet vi köpte..

Vi lämnade den fina ställplatsen vid havet, för vi skulle till en av tre campingar med thermalbad som finns i omgivningen. Den bästa, i Isla Plana, förstod vi var full den här tiden på året, så vi avstod från att försöka få en plats där, och vi valde Los Delfines där vi varit många gånger förr. Där fanns det gott om plats. Vi tycker nog att campingen blivit sliten och inte var så välskött som vi minns. De vackra handfaten i servicehuset var numera spruckna och inte alls lika fina. Det nya badhuset, som var påbörjat redan för några år sedan, stod lika ofärdigt som förra gången, men ett nytt tak på den fina poolen hade byggts och det är ju bra när det regnar och blåser. Det innebär då förstås, att baden inte ingår i campingpriset utan man får betala 3€ extra per person o dag om man vill utnyttja det.

Och det vill man förstås. Att få bada i det 35-gradiga vulkanvattnet från underjorden, som enligt deras reklam är bra för avslappning av muskler, rengöring av hyn, bra för psoareasis och eksem, behandling av brännskador, bihåleinflammation, artros och reumatiska sjukdomar är ju jättebra, men mest av allt så är det så vansinnigt skönt att få plaska o flyta runt o bara må bra – underbart. Till detta hör att man måste ha badmössa på och det är inte alls obekvämt.

Vi har också ägnat oss åt många praktiska uppgifter. En norsk tvätt är avklarad, städning av husbilen har det blivit, disken diskad och annat smått o gott har vi hunnit med. Kent har också tittat över blinkersfunktionen som har krånglat några gånger och kanske måste vi inhandla ett nytt relä så småningom. Det får väl bli på AD-bildelar som också har sina verkstäder här i Spanien.

Nemas problemas…

Efter alla göromål och bad igår, så tyckte vi att vi förtjänade att få sitta ute i solskenet och dricka ett glas cava, nu när vintervädret försvunnit och blåsten är borta. Det var också underbart….

Idag ska vi ta en promenad längs havet, det är inte så mycket att se på här men det kan vara skönt att röra på fötterna. Imorgon lämnar vi Mazarron och åker söderut. Kanske blir det Almerimar, inte vet vi, vi är ju vagabonder med rätt att stanna var vi vill…

 

Calpe och Santa Pola

15 januari 2016, en helt vanlig fredag, och vi har slagit oss till ro på en ställplats mellan Santa Pola och La Marina. Regnet öser ner, ställplatsen var inte den vi skulle bo på så ingenting är som vi tänkt oss. Men, det är jättebra gratis uppkoppling på nätet, så jag passar på att uppdatera min resdagbok och Kent tittar på nyheter från Sverige.

Förra gången jag skrev var vi på väg mot Calpe och resan dit gick utan några besvärligheter. Också där hade vi helt klart för oss var vi skulle bo. En bra ställplats centralt i Calpe skulle passa bra. Problemet var att alla andra också skulle bo där så det var fullt. Även på nästa ställplats och campingen fanns inga platser. Vi slutar aldrig att förvånas över, att det inte finns någon plats för oss, men man får svälja förtreten och hitta någon ny lösning och det blev så att vi ställde husbilen bland många andra på en gata i centrala Calpe. Fungerade rätt så bra, men tredje dygnet fick vi en plats på en camping och det var skönt att få tömma toan, kasta sopor och duscha, det måste jag medge.

Men dagarna i Calpe var jättetrevliga. Vi besökte våra vänner Lars-Åke och Bitte i deras fina lägenhet och blev, som traditionen är bland oss, bjudna på cava och tapas innan vi sedan tog en promenad och besökte en vodafonbutik där vi blev uppkopplade på nätet. Strandpromenaden i Calpe, där vännerna har sin lägenhet är riktigt fin och att det var soligt och varmt gör inte vistelsen sämre. Måste också berätta att pojkarna, Kent och L-Å tog en lång promenad upp på den berömda klippan som ligger där medan Bitte, jag och Ville (deras hund) tog det lugnt hemma i lägenheten. Första kvällen avslutades på en italiensk restaurang med riktigt goda pizzor.

Efter två nätter på gatan fick vi en plats på camping La Merce och dit hittade också Bitte, L-Å och Ville. Där firade vi Kent på Gunnardagen med ett glas vin i solskenet. Han var lite besviken, att inte fler av familjen och vännerna i Sverige hörde av sig och grattade på namnsdagen……..

Sen lämnade vi Calpe och åkte vidare tio mil till Santa Pola, där vi brukar stanna till några dagar, både på nerresan och när vi åker hemåt. Vi ligger då på camping Bahia, där väldigt många svenskar övervintrar och vi har många vänner där. Vi har varit där i fem nätter o fyra dagar och tro mig, det har varit intensiva dagar. Vi har, som sagt, många vänner där och det är kul att umgås med alla. På camping Bahia har svenskarna fullt upp med olika aktiviteter. Det är stickningskurs ena dagen, boule, cykelturer, tipspromenader, pubafton och mycket annat de andra dagarna. Kent var med på boulen, resten av tiden gick åt att prata med kompisarna, ofta över ett glas vin.

Jag måste också nämna två restaurangbesök vi gjorde, bara för att ni ska förstå, att man faktiskt har råd att gå ut och äta utan att det kostar en förmögenhet. Det första besöket var på chinarestaurangen vid Blå rondellen. En trerätters meny + vin, kakor och drinkar för bara 6,25€ per skalle. Jättegod mat.. Där var vi med Kents kusin Ingemar och hans Ulla.

WOK SHAN är ännu bättre. Där var vi ett helt gäng, Lizzy o Ove, Kristina o Mats, Bitte o Lars-Åke och vi. Ett jättefint buffébord stod framdukat, kalla rätter o sallader, skaldjur, fisk, kött o grönsaker att woka + många asiatiska färdiglagade rätter. Sen var det glass o andra desserter. Till maten drack vi vin och vatten och avslutade kvällen med cafe irandes som är detsamma som irländskt kaffe. Allt detta för bara 35€ för två. Kvällen kunde inte bli annat än bra, vi hade ju jättetrevligt sällskap också…

Nu har vi, för tillfället lämnat glassarlivet i Santa Pola och sitter själva här på ställplatsen mitt ute på landsbygden i Spanien. Regnet har slutat och vi ser de blå skyarna en bit bort. Vi ligger här tills imorgon, då vi ska besöka marknaden i La Marina. Sen vet jag inte riktigt. Förmodligen åker vi till något av de varma baden här i området, om vi får plats förstås. Vi har förstått, att man inte ska ta det för givet…

Jag ska försöka lägga ut det här på Resdagboken, men är osäker på att det funkar. Samtidigt håller jag på att söka efter en bra, helst gratis blogg eller hemsida och fortsätta mitt skriveri där. I dagsläget vet jag inte….

Från Malmö till Calpe









1 januari 2016
och vi befinner oss hos kära syster i Malmö. Vi åkte från ett vackert soligt och snöigt Sundbyholm i onsdags, efter några hektiska dagar med att packa husbil, köra grejor till förrådet, hämta grejor i förrådet, säga hejdå till alla – ja, det var faktiskt ganska körigt.

Desto mer vilsamt har vi det här hos Inga-Maj och vi hade en jättetrevlig nyårsafton. Ikväll lämnar vi ett grått Malmö och imorgon är vi i främmande land. Tyskland heter visst landet… Vi åker med Finnlines färja kl 2200 och sover sen hela natten och vaknar pigga och utvilade för en lång dags färd på autobahn. Så mycket skrivande blir det nog inte förrän vi är i Spanien, det beror på uppkoppling på nätet..

Inte heller några kort har jag, än så länge att infoga…

6 januari 2016, Trettondagen och vi har lagt ytterligare 240 mil bakom oss. Vi är i Peniscola i Spanien och här gör vi en liten paus och kopplar av. Vädret är bra, omkring 17+ just nu (klockan är 1200) och sol med några små vita moln. Dessvärre blåser det men vi ska snart gå ut och sätta oss i lä.

Resan har gått jättebra. Efter en lugn färd med färjan från Malmö, avverkade vi 70 mil i Tyskland på en dag och låg över på en bensinmack i Luxembourg.
Precis som vanligt. Därefter blev det 54 mil i Frankrike och där övernattade vi på camping Indigo i Lyon, precis som vanligt det också. Där fick Kent äntligen besöka diskrummet och vara bland de andra grabbarna. Efter Lyon började vi känna av värmen, visserligen var det stundtals regnigt men det var betydligt skönare än när vi lämnade Eskilstuna. Den dagen, på måndagen, var det lite mer trafik då även lastbilarna var igång. Vi körde nästan 60 mil den dagen, passerade spanska gränsen vid 1700-tiden och så var det bara 10 mil kvar till vårt kära Blanes. Där tog vi in på camping Blanes, också det precis som vanligt

Under resan har vi ätit syster Inga-Majs goda rester, men i Blanes skulle vi proviantera,
precis som vanligt, på Lidl. Tro mig eller ej, där Lidl en gång fanns var bara en stor grop och en massa grävmaskiner. Vi var alltså tvungna att hitta en ny butik och allt var inte som vanligt… Det blev Caprado alldeles i närheten.

Kycklingklubbor och lite vin blev vår måltid i Blanes och vi var mycket nöjda och glada över att vara där…

Men vi är vagabonder och vill naturligtvis vidare, så vi ställde in GPS:n på Peniscola 25 mil söderut och där är vi alltså nu. Vi ska alltså koppla av idag och det innebär att jag kommer att sitta, förhoppningsvis ute och läsa min bok. Kent kopplar av med disk, tvättning av bilens vindruta, fylla vatten, tömma pottan och diverse andra skojiga saker. En liten promenad får det också bli…
Lite mera sol önskar jag, molnen blir fler och fler….

Redan imorgon, torsdag, fortsätter vi ytterliga 25 mil till Calpe. Där ska vi träffa våra vänner Bitte och Lars-Åke och vara några dagar. Vi ska koppla upp oss på internet där och då får jag se om Resdagboken fungerar, annars får det bli en blogg istället….