Om

Bloggen handlar om våra vinterresor med husbilen i Europa. Mesta tiden tillbringar vi i Spanien och Portugal, men resorna handlar också om färden genom Frankrike och Tyskland.

Jag har nu lagt in tidigare resor från Resdagboken under Länkar, så alla våra resor från 2008 och framåt är samlade. Vill ni läsa dom så glöm inte att trycka på rubriken, i annars blir det bara en liten del av resan man ser.
En resa jag själv tycker är rolig att följa är vår första efter pensioneringen, Med husbil genom Europa 2008, en resa som går genom flera länder i Europa men framförallt i Grekland...

Om oss

Sidor

Visar inlägg från april 2016

Tillbaka till bloggens startsida

Sol, mosaik och elefanter....

24 april 2016, söndag och vi är nu 30 mil längre norr ut. Närmare bestämt på Didota camping i Oropesa del mar. Lite kallare är det här, vi åkte från 25 - 30 graders värme och blåst till 18 - 25 grader utan blåst och det räcker gott. Campingen ligger vid havet och alldeles intill en badstrand.

Vi mår bra men kylskåpet mår inte lika bra. Fortfarande får vi kyla men ibland är det 15 grader varmt i kylen och Kent får hålla på och sota och göra rent brännaren. Sen funkar det några dagar  igen. Elpatronen verkar ha slutat fungera helt. Lite nervöst tycker jag och vi är nu på jakt efter en elektrisk kylbox eller ett vanligt mindre kylskåp. Mer om det lite längre fram…

Vi lämnade La Fuente och de sköna baden måndagen den 18:e och slog in GPS:n på La Marina och Camper park San Fulgencio. Inte så många vägar genom det karga ökenliknande landskapet, men vi lyckades krångla oss in i en liten by med alldeles för trånga gator och där man också höll på med vägunderhåll. Det var det enda lilla missödet och snart var vi i La Marina. Vi åkte direkt till badstranden och jag fick äntligen bada i havet. Flera timmar senare anlände vi till ställplatsen och kände oss varmt välkomna av familjen som driver ställplatsen. Två svenska par och en finländsk man hade vi som grannar det är alltid trevligt att ha grannar som man kan prata med på sitt eget språk. När våra närmaste grannar, som var fransmän, vill ha kontakt var det lite svårare med språket men Kent förstod att dom ville ha hjälp med elen och han ställde naturligtvis upp. Annars var många av långliggarna fortfarande kvar och nästan alla platser var upptagna. På tisdagen kom blåsten så jag förstod att dagens bad i havet inte skulle bli av. Vi ägnade oss i stället åt att försöka bli friserade, men med samma dåliga resultat som sist. En tur till kinesen blev det och därefter Mercadona, där vi inhandlade dorrada, makrill och räkor och det blev kvällens middag. Jättegott..

 

På onsdagen gick vi ner till havet, jag hade badkläder på, men blåsten och de höga vågorna avskräckte mig från bad, så vi nöjde oss med en långpromenad längs havet och en öl och tapas på en strandbar.

Torsdag  morgon lämnade vi La Marina, fortfarande långhåriga och fortfarande badsugna. Vårt mål var en för oss ny camping, Barracuetes i Sueca. En ACSI-camping som verkade ha allt man behöver och som ligger nära Valencia. Dessutom med en strand där sanden är som svensk sand, allt enligt reklamen. Att den dessutom var extra billig gjorde att vi bestämde oss för att göra ett besök där. Men på vägen dit skulle vi besöka en Media Markt för att inhandla en elektrisk kylbox, så vi ställde in GPS:en och for till ett köpcentra i Alicante. Det var inte svårt att hitta, tog bara rätt så lång tid. När vi kom dit i värsta middagshettan visade det sig att man höll på att bygga om kyl/frysavdelningen och några kylboxar fanns inte.. Så det var bara att krångla sig ur stan och fortsätta vår färd.
Det blev många kringgående rörelser på den här resan. Värsta biten, tror jag, var när GPS:n ville att vi skulle åka över apelsinodlingarna för att komma till Suecia och vi följde förstås instruktionen och snart var vi på en pyttesmal väg mellan apelsinträden och dike på båda sidorna av den smala vägen. Naturligtvis helt perfekt för en liten apelsinbil men inte för vår husbil, som helt plötsligt verkade jättestor. Men maken, som också är chaufför, backade med säker hand bilen och vi hamnade så småningom på en lite bredare väg utan diken och så småningom kom vi tillbaka till motorvägen. Jag andades inte på hela tiden och det är ett under att man överlever så länge utan att andas. Vi valde i alla fall att följa motorvägen en bit och sen åka tillbaka genom nationalparken till Suecia och campingen. Väl där så förstod vi att det nog var ett misstag att åka dit. En camping nästan utan människor, ingen i receptionen och restaurangen stängd. Vissna löv och annat bråte - nej, vi for vidare…

Den här gången ställde vi in GPS:n på camping Didota i Oropesa del Mar, ett ställe som vi varit på förut och som vi vet att vi trivs på.

För att komma dit var vi tvungna att köra genom Valencia och kanske var det den värsta biten på den här dagsresan. Trafiken är enorm och inga markeringar finns i rondeller och filer att köra i skapar man själv. Man kör och parkerar som man vill, korsar och byter filer ohämmat och det är ett under att bilen kom helskinnad igenom. Men med en skicklig chaufför så gick det bra.. Efter Valencia hade vi en skön och lugn resa fram till Oropesa del Mar.

 

Vi vaknade fredag morgon, solen sken men regnet hängde i luften. Vi tog i alla fall en vandring längs stranden till det flotta hotellområdet som ligger ett par kilometer längre bort. Där finns det också en frisör, lika flott som allt annat i det här flotta området. Vi har besökt honom tidigare, han kan ingen engelska men man får ändå kontakt med honom och han klipper jättebra. Han hade tid för oss HURRA, vi fick visserligen vänta medan han friserade två spanska fina damer. Jag blev lite ängslig när jag såg deras frisyrer, riktigt damigt och tantigt, skulle jag få samma frisyr?! Frisyrerna passade givetvis till deras damiga kläder men till mina utslitna shorts?! Men jag behövde inte vara nervös, jag blev klippt som jag ville och det sista han gjorde var att rufsa till allt - jag var jättenöjd.
På hemvägen gick vi genom parken och den parken är så himla fin. Påfåglar, guldiga fiskar och andra djur samsas med exotiska växter, träd och vatten, allt är verkligen välplanerat och välskött. Överallt finns också parksoffor med mosaikmönster utsatta. Olika konstverk i vackra färger förskönar ytterligare. Fantastiskt.. Stranden är också fin, och fyra elefanter står majestätiskt och vaktar den. I vanliga fall tjänstgör dom som strandduschar, men nu var stranden tom..

Av regnet blev det ingenting och nöjda och nyfriserade satte vi oss en stund utanför husbilen och reflekterade med ett glas fredagsvin i handen. Kan man verkligen ha så här skönt en fredag i april månad?! Ja, det kan man och middagen senare i husbilen var inte så pjåkig, melon och rökt schwartswaldsskinka , samt kalkonfilé och stekt potatis på kvällen.
Lite vin till förståsss..

Nu var det helg och spanjorerna intog campingen. Vi hade fullt sjå att följa några familjer, hur dom ställde upp sina husvagnar och satte upp sina tält på de här trånga platserna med många träd. Alla verkar vara släkt med varandra och alla hjälps åt. Men att få vagnen på plats är ingen sport längre. Man har numera en fjärrkontroll som styr en mover, alltså en motor vid hjulen och det ser jättekul ut när husvagnen rör sig av sig själv. Men alldeles för enkelt tycker vi som varit med och burit in husvagnen på plats…
 

Vi hade mycket att se på under lördagen, dels den spanska familjen med movern som bor framåt till vänster och som fick allt på plats rätt snart. Enda missödet var en liten felbedömning när bilen skulle ställas på plats. Campingens blomkruka av betong var i vägen så det blev en liten smäll och kanske en buckla.
På platsen framåt till höger körde ett holländskt par in sin lilla husvagn och satte upp sitt lilla yttertält. Där var också jättemånga som hjälpte till, stundtals var det alldeles för fullt med folk, ingen visste vad dom skulle göra. Säkert var det paret stammisar här på campingen.

 

Paret mellan de båda familjerna är ett franskt par, som ser ut att ha jättetråkigt. Han sitter och glor och hon stickar. All världens bekymmer vilar nog på deras axlar. Men på lördagskvällen dukades det upp till fest med sex vinglas och olika tilltugg på bordet, så vi antog att dom skulle ha gäster. Men tiden gick och inga gäster kom, de blev allt mera molokna och till sist gick mannen in i husvagnen. Kvinnan satt kvar ute och väntade och väntade… Till slut gick hon med raska steg iväg och hämtade ett par, som vi förmodade var gästerna och dom hade sedan en trivsam kväll tillsammans.. Slutet gott allting gott.. Nu ser dom lika uttråkade ut igen och hon fortsätter att sticka.. 

 

Nu är det 25 april, måndag och jag fortsätter att skriva…

På söndagen tog vi en ny promenad till flotta hotellområdet, beställde in ett glas vin resp öl på ett enkelt café mitt emot flotta restaurangen där finfolket åt sin lunch. Servitörerna gled omkring i sina svarta kostymer med fat av hummer, paella och andra godsaker.. Vi hade ätit ett par wienerkorvar hemma, så vi var inte avundsjuka på dem och kanske går vi dit en annan dag och äter. När vi kom hem till campingen möttes vi av paelladoft, spanjorerna äter det som sen lunch tillsammans innan de åker hem till det som väntar.

Själva satt vi ute i solen, drack ett glas vin och mådde bara bra. På kvällen blev det en vitlöksdoftande potatisgratäng och lammkotletter, mycket gott.

Vi kommer att vara här tills på torsdag. Då åker vi sträckan upp till Blanes där vi stannar tills helgen är över. På vägen upp måste vi hitta något affärscentra där vi ska inhandla ett vanligt litet kylskåp eller kylbox, vi tror att kylen snart lägger av helt och hållet. Nu har maken, kylmontören sotat igen och då håller det förmodligen några dagar.

Vi har bara internetuppkoppling till den 28:e sen blir det bara sporadiskt, i alla fall sista dagarna i Spanien och hela Frankrike. I Tyskland kopplar vi nog upp oss igen. Vi har bokat färja med Finnlines den 17 maj, dagbåt med hytt och sen blir vi några dagar i Malmö för trivsamt umgänge med kära systrarna Inga-Maj och Gunda innan vi åker sista sträckan Malmö - Eskilstuna..  

Än är resan inte slut och fortfarande har vi några veckor kvar som vagabonder…

Det finns många som skriver resebloggar och en samlingsportal för oss som skriver  är Svenska Resebloggar. Jag har nu lagt till min blogg där och kanske hittar nya läsare något som kan vara av intresse och väcka deras lust för resor.

27 april onsdag, inloggningen och uppladdningen av kort strular, så jag kompletterar med korten senare....

Skrynkliga som russin

15 april, fredag, och vi är nu i La Fuente, Baños de Fortuna och har det riktigt skönt. Här finns ett thermalbad med 36-gradigt välgörande vatten från underjorden, solen värmer med ungefär lika många grader och vi bara njuter. Vi kallar det för semester, mitt i övervintrandet .Vi lever ett semesterliv med god mat och vin, bad, långa sovmorgnar och lite senare kvällar än vanligt. Vädret är sådant, man vill inte gå in när det är så skönt ute… Datorn är nästan bortglömd, hinner inte maila eller skajpa och några blogginlägg har det inte blivit. Det är ju så när man har semester.

Vi lämnade Camping Los Madriles i Isla Plana och de sköna baden där torsdagen den 7:e för vidare färd norrut i strålande sol. Ställplats Camping Park San Fulgencio i La Marina var vårt mål denna gång. Där har vi varit många gånger och vi försökte komma in där på resan söderut, men det var fullbelagt då. Vi åkte en liten väg genom bergen från Isla Plana och fastän det inte rörde sig om många mil verkade den aldrig ta slut, vackert ibland men ganska tråkig för det mesta. I Cartagena tog motorvägen vid och det kändes jätteskönt. Nu börjar apelsin- o citronlundar kanta vägen och stora fält med vår favoritförrätt kronärtskockor och olika kålsorter ser man också. Berg finns förstås också, nästan hela Spanien består av berg har jag förstått. Vackert är det ibland, särskilt bergen i kombination med havet. 

På ställplatsen i La Marina väntade våra norska vänner, Per-Arne och Hilde och vi hade en trivsam eftermiddag och kväll tillsammans, som vanligt. Fredagen kom med blåst och  regn, i alla fall på förmiddagen och vi vinkade av våra vänner som skulle fortsätta en bit uppåt. Själva väntade vi in det vackra vädret och gick sen en vandring, främst för att hämta ut kontanter och hitta en hårfrissa. Ingenting lyckades, hårfrissan hade inte tid och ingen bankautomat fanns i närområdet. Däremot vandrade vi runt på kinesen och inhandlade en del bra grejor. Vi besökte också Lidl och Mercadona.

Men, kontanter behövde vi så det var bara att ta på vandrarskorna och bege sig in till byn, där det måste finnas en automat. Min man, orienteraren, hittade förstås en genväg upp över berget på små grusvägar kantade med kronärtskocksfält och ilskna hundar. Ibland blev det lite för mycket, t ex när vi skulle ta oss genom en gångtunnel under motorvägen, som efter regnet var fylld av lera och vatten, det var inte kul… Vi kom i alla fall fram till campingen i La Marina och där hittade vi en bankautomat och så var det bekymret löst.. Sen hade vi att välja på att gå längs storvägen tillbaka eller välja orienterarens väg över berget och jag fick välja. Trots besvärligheterna med lera och vatten, ilskna hundar och bergsklättring, så fick det bli den vägen. Nu visste vi  i alla fall vad som väntade.

Hemma väntade solen och vilstolarna och lite senare låg också doradan, som vi tidigare köpt på Mercadona, i pannan och vi fick en härlig middag utanför husbilen.

På lördagen fortsatte vårt letande efter hårfrissa och det blev samma resultat, ingen hårklippning idag heller. Däremot fyllde vi våra kassar med färska grönsaker och frukt på marknaden, som är varje lördag utanför ställplatsen. Efter marknaden väntade nästa äventyr. Vi hade anmält oss och betalat 10€/person till en barbacue som några tyskar som övervintrar på den här ställplatsen anordnar varannan lördag. Vi gick dit och fick olika pasta- och potatissallader, grillad korv och fläskkarreskivor, därtill så mycket vin och sangria man önskade. Vi hamnade, tillsammans med ett svenskt par, vid samma bord som ett holländskt par, en finne, ett engelskt par och ett tyskt par, som vi nästan kände sen tidigare. Det paret har vi träffat på många gånger i Olhao i Portugal, vi har träffats på olika ställplatser både i Portugal och Spanien, men vi har aldrig pratat med varandra. Nu blev det så.. Alla drack rätt mycket vin och alla utom finnen var rätt dåliga på språk, men ändå blev det mycket prat och försök till prat, och mycket skratt.. En trivsam eftermiddag fast på ett annorlunda sätt….

Söndagen hade vi vikt för bad i havet, men vi ändrade oss och tvättade istället för det behövdes och vi skulle åka vidare på måndagen.

Även på måndagen, innan vi åkte vidare, ägnade vi en stund åt att leta efter en hårfrissa, både Kent och jag har numera långt svallande hår. Men det visade sig, frisörerna är lediga på måndagarna så det blev ingen klippning den dagen heller…

Vi åkte i alla fall vidare mot La Fuente och Fortuna, inte många mil och lite inåt i landet. Torrt som öken och grusberg och ännu mera torrt var vägen den här gången.

Thermalbadet La Fuente brukar vi besöka varje gång vi är i Spanien med husbilen. Ofta bara ett par dagar men den här gången slog vi på stort och beställde camping och bad för sju dagar. Vi kallar det lyxsemester mitt i övervintringen. Förutom att plaska omkring i det 36-gradiga vattnet från underjorden, som botar de mesta sjukdomar och besvär, och massage av kraftiga vattenstrålar både här och där, så kan man också njuta av värme och sol. Ibland onödigt mycket sol, eftersom campingen inte erbjuder någon skugga. Men vi klagar inte, blir det för varmt går man till badet och plaskar runt en stund till. Till vår lyxsemester hör också goda middagar, med både förrätter och varmrätter och vin av bästa Lidl-kvalitet. Nu börjar i o för sig de fina grönsakerna vi köpte på marknaden att ruttna, men nya finns att köpa av grönsaksbilen som kommer med jämna mellanrum. Vi sitter ute i skuggan och äter, för värmen är hög även på kvällarna. Lördag kväll ska vi äta på campingens restaurang, får se hur det blir…
Campingen är jättebra, men det finns ingen by eller liknande runt omkring, så det blir inga promenader, som vi annars brukar ta. Nej, motion får vi i baden och det får räcka..

Så många svenskar finns det inte här. Vi träffade två par första dagen här men fick ingen särskilt bra kontakt. Det ena paret var väldigt tysta och det andra paret kunde och visste allt, vad man än sa så var det fel och dom visste bättre… Dagen efter träffade vi Hilde och Per-Arnes småländska kompisar, Eva och Lasse och dom var precis lika försynta och blygsamma som vi, så vi fick genast kontakt. Dessvärre skulle dom bara ligga en natt här, så det blev inte direkt tid för något umgänge.

Så gott som alla våra kompisar har nu lämnat Spanien. Några är redan hemma i Sverige och några befinner sig i Frankrike och Tyskland. Vi får ständigt rapporter om snö och regn, vilket gör att vi vill stanna här så länge som möjligt.

På måndag lämnar vi badet här i La Fuente och meningen är/var att vi ska åka vidare till Oropesa del mar och vara där en vecka. Vi har kollat väderutsikterna och det blir svalare uppåt landet, kanske bara 19 - 20 grader medan vädret häromkring blir 25 - 30.. Vad väljer vi då? Troligtvis åker vi tillbaka till La Marina och tar några varma dagar på stranden innan vi far norrut, men vi har inte bestämt oss ännu..

Nu har det blivit lördag eftermiddag, vi har badat och idag var det fullt med spanska familjer i badet. Det är vi inte bortskämda med, det har mest varit gamlingar från Storbritannien och Tyskland och som tror på det rikhaltiga vattnet. Till lunch friterade jag lite calamaris och till det blev det ett glas vitt vin med is i. Mycket gott. Vi har ändrat oss angående middagen i kväll, restaurangen öppnar inte förrän kl 2000 och det är för sent för oss.. Så gamla har vi blivit.. Då får jag hitta på något att äta hemma och jag har lite olika idéer.

Ytterligare en dag har gått, det är nu söndag och Kent och jag firar vår 12-åriga bröllopsdag. Det behövdes 22 års friande för Kent, jag tänkte efter väldigt noga innan jag sa ja, men jag har inte ångrat mig. Han är min kärlek och jag hoppas på många flera husbilsresor tillsammans med honom…
Tack Inger och Wolf, våra bröllopsvittnen för att ni är med oss på telefon varje bröllopsdag…

Kylskåpet krånglar igen och nu är det elektriska biten som inte orkar med. Min man, kylmontören, tror att det kan bero på värmen eller också något annat, vet inte vad.. Men han har fixat brännaren så nu funkar gasolkylen igen…

Nu tänker jag inte skriva mer, för badet väntar. När vi var där på förmiddagen var det fullt av folk, mest spanjorer med familjer. Jag fick inte tillgång till min speciella plats på Spaa-avdelningen och mitt i all kaos var det vattengympa i stora bassängen. Och nästan alla deltog. Det gjorde att vi inte kunde simma eller flyta fram som vi brukar. Trött i öronen blev vi också av skoj och stim och den skrälliga gympamusiken. Samtidigt tycker vi det är jättekul att se barnen ha kul och familljerna rå om varandra. Många av familjerna har tältat här på campingen och genast blev det lite mer liv och rörelse och det uppskattar vi. Medelåldern är annars VÄLDIGT hög…
 

Sommar i Spanien..

5 april, tisdag, det har gått rätt många dagar sen jag skrev sist. Så många, att jag glömt en hel del, men jag har gjort några fuskanteckningar, som får hjälpa mig att minnas.
Vi är nu på camping Los Madriles i Isla Plana, nära Mazzaron, ca 35 mil närmare hemmet i Sundbyholm.

När jag skrev sist var vi på hästgården i Fuengirola och det var långfredag. Långfredagen kan inte bli bättre än att sitta med goda vänner, Gun och Ronny, på en uterestaurang i Funkan och äta god mat och dricka gott vin. Revbensspjäll för Kent och mig… Påskafton och påskdagen var inte särskilt traditionell för oss, utan vi vandrade omkring i staden, stannade till och åt lite tappas och drack lite vin och påskafton käkade vi också en god lunch på strandpromenaden. Varmt och skönt och stranden var fylld av solnjutare och några hittade också vattnet där dom plaskade omkring av hjärtans lust… Dock inte vi..

Kylskåpet som Kent la ner så mycket energi på, fungerade ett tag men la mer eller mindre av igen på gasolen, så på måndagen, alltså annandag påsk hemma i Sverige, lämnade vi Fuengirola och hästgården och åkte vidare till Camping mar azul i Balerma, där vi var på nervägen. Kylskåpet fungerar bra när vi inte använder gasol, så innan vi hittar en lösning på problemet får vi ligga på campingar eller ställplatser med el. I Balerma var det jättefint väder och jag badade i poolen, som kanske inte var den varmaste. Vi fick också sällskap av Linda och Jan-Åke, som varit några veckor i La Herradura och ville träffa oss på uppvägen. Ett par trevliga dagar

 

Torsdagen lämnade vi campingen, men innan vi for tvättade Kent husbilen, det finns en utmärkt tvättanläggning utanför campingen. Den här campingen var ny för oss när vi kom hit i januari men har blivit en av våra favoriter. Synd bara att stormen i februari förstörde alla deras fina växter, palmerna och kaktusarna som var gröna och fina är nu helt bruna. Men campingens ägare var inte orolig, dom kommer igen enligt honom.

Vi hade en fantastiskt fin resdag, vi åkte längs havet, först på den fina betalfria motorvägen men sen svängde vi ner på den vackra kustvägen, som vi aldrig tröttnar på. Vårt mål var Bolnuevo nära Mazarron. Där har vi inte varit tidigare, men hört mycket gott om campingen. Vi checkade in på camping Playa de de Mazarron, som är en jättestor camping med många platser. Den brukar vara fullbelagd hela vintern, men nu har många lämnat landet och man får fina platser på alla campingar.

Våra norska vänner, Hilde och Per-Arne, som vi träffade i Torrox på vår första vinterresa och som tillsammans med våra andra norska vänner Jarbjörg och Omund lärde oss mycket om det här livet, bl a att dricka rosévin, tog kontakt med oss under dagen och dom var bara några mil från oss. Det innebar givetvis att vi skulle träffas och så blev det. På söndagen rullade deras husbil in på campingen och det blev ett kärt återseende, det var ett tag sedan vi träffades och mycket har hänt sen dess. Vi hade en härlig dag tillsammans med dom och deras fina hundar, Lady och Karma och vi hade en ännu härligare kväll med Per-Arne vid grillen. Varma och sköna dagar och campingen ligger vid en fin sandstrand och ändå badade jag INTE. Vad har hänt, undrar säkert folk som känner mig som en säl, eller liknande. Kanske är det för att det faktiskt är rätt kallt i vattnet och ingen annan badade heller.

Nu är vi på rätt plats för bad. Här på denna camping finns det varmvattenbassänger både ute och inne och vi har redan varit där många gånger. Kents favorit är bassängen inne medan jag föredrar utebassängen. Där är det också lite jacuzzi och vatten som spolar lite hit och dit och det gillar jag. Regnet kom igår kväll och har hållit på nästan hela dagen, men nu skiner solen och blåsten har kommit istället. Men i vattnet är det varmt och skönt.

Vi åker troligtvis vidare på torsdag eller fredag, nu går färden mot La Marina och lite billigare ställplatser. Där finns det också fina sandstränder och kanske tar jag årets första havsbad där.
Efter det planerar vi att åka till Fortuna och bada mera varmbad..

Härliga dagar återstår innan vi kommer hem. Men, vad jag förstått så håller Sverige på att tina upp, både folket och marken efter en kall vinter. Skriv gärna och berätta…

Nu går Kent och tömmer toan och därefter är det dags att trotsa stormen och kasta sig i vattnet igen..