Från Alicante till Costa Tropical i Andalusien
2019-02-02, fredag och för en månad sedan lämnade vi färjan och påbörjade resan genom Tyskland. Tiden går så fort. Vi är nu på camping El Pino i Torrox, ca 360 mil från Sundbyholm.
Vi lämnade Santa Pola lördagen den 19 januari, sa hej då till alla vänner som gjorde att vår vistelse där blev så bra och fortsatte vår resa söderut. Strålande väder, inte mycket trafik och vårt mål den här resdagen var att stanna någonstans nära Mazarron eller Vera. Vi hade nu kommit in i en annan del av Spanien, apelsinodlingarna byttes ut mot blommande mandelträd och kronärtskockorna förvandlades till olika grönsaksodlingar i stora fält. De fula hav av plasttält vill jag helst glömma men solen, bergen och havet i kombination var så vackert.
Vi hittade en gratisplats vid en strand, Playa La Higuerica, nära Vera där det stod ett antal husbilar. Perfekt att stanna en natt. Platsen var också sköldpaddornas territorium, allt enligt en skylt på stranden.
Nästa dags övernattning blev på en parkering i Almerimar där vi fick uppleva ett riktigt åskväder. En husbilsgranne varnade oss för att polisen kom varje morgon och körde bort fricamparna, men vi blev dock inte så oroliga, det var en vanlig parkering vid badstranden och ingen förbudsskylt fanns, så vi sov gott den natten också. Jag tänkte t o m, att det skulle ha varit en intressant upplevelse och kanske något nytt att skriva om här på bloggen.
Från Almerimar till La Herradura är det bara ca 10 mil och efter ett par timmar var vi framme på Nuevo camping, där vi checkade in. Där övervintrar våra vänner Jan-Åke och Linda och vi hade några trivsamma dagar tillsammans. Vädret var varmt men blåsigt, så det gällde att hitta bra tapas-ställen som låg i lä vid havet. De bästa tapasen på våra resor, får man enligt vår erfarenhet i La Herradura, mycket med fisk och skaldjur och allt är så fräscht och gott. Tack Jan-Åke för att du inte är så förtjust i friterade sardiner, musslor och merluza (kummel), det innebar ju att vi fick så många fler godbitar…
En kväll var vi också på kvarterskrogen och drack lite vin
och åt kycklingvingar, tillsammans med Yvonne och Kalle + många andra människor
av olika nationaliteter. Stimmigt men
trevligt.
Kvällen därpå blev det middag på grannrestaurangen. Tyvärr var inte
revbensspjällen särskilt bra, vi var inte nöjda med dem. Så är det ibland.
La Herradura är en liten stad vid havet och stranden. Den ligger i mitt tycke, i den vackraste delen av Spanien, Costa Tropical, där klimatet är subtropiskt. Inte bara människor mår bra här, även frukten chirimoya och andra tropiska växter trivs som fisken i vattnet. Gröna gräsmattor och blommor i mängder året runt… Ett annat namn för chirimoyan är vaniljäpple.
Campingen skulle kunna vara jättefin om den fick lite
omsorg. Läget är jättebra, närmaste granne är stranden och havet. Under de här
åren vi besökt den har den bara förfallit. Trasiga grejor repareras inte, ofta
är varmvattnet slut i duschen och gasoltuberna byts inte, nej jag har tappat
känslan för den campingen. Det hjälper inte, att den ligger i en stor trädgård,
grönt är det men träd och växter får växa fritt och då kan det bli komplicerat
att köra in på sin campingplats.
Dessutom är det den dyraste campingen vi besöker, vi stannar bara några dagar
och får inte mycket rabatt. För Linda och Jan-Åke är det billigt då dom bor där
hela vintern..
24 januari, torsdag lämnade vi våra vänner i La Herradura och åkte till Torrox, där vi är nu och har bokat upp oss på camping El Pino för 14 dagar. Vi har många vänner här och det känns bra att stanna här lite längre än vi gör på andra ställen. Alla som följt oss under åren, vet att vi har haft många fina stunder här och att det blir mycket opretentiösts umgänge med våra vänner.
El Pino, som vi besökte första gången 2010 på vår första övervintring i Spanien, är en gammal plantage där man odlade avocado. Campingen ligger på en bergssluttning och är uppdelad i terrasser. Fortfarande finns det avocadoträd, men de har blivit färre och att plocka avocadon direkt från träden är inte lika lätt som på våra första resor. Här finns också några träd med cherimoya och nes peras.. Samma familj har drivit campingen under alla våra år och under många år gjordes inget för att förbättra standarden här. Dåliga duschar och knappast något varmvatten t ex. Men vi har alltid tyckt det varit en trivsam camping, kanske för att vi träffat så många trevliga människor här.
Under förra säsongen började lite renoveringar här och där, ett nytt servicehus byggdes och i år har man fortsatt. Just nu bygger man ett nytt räcke upp till etage 2. Många träd har rensats bort och hela campingen har blivit ljusare på något sätt. Men Wi-Fi, som ingår i priset, är ännu ingenting att ha. Som tur är så har vi Telenors mobila abonnemang..
Nackdelen med campingen är att den ligger ovanför Torrox Costa, där affärer och restauranger ligger. Och havet… Att gå ner till stan är inga problem, det kan vara en trevlig promenad på grusvägarna genom plantagen t ex, att gå nerför backen är inte svårt. Hemåt är jobbigare, allt lutar uppför redan från strandpromenaden. En sådan promenad, fram o tillbaka brukar bli runt 7 km och det är vi nöjda med. Kent som har problem med ett ben efter en höftoperation, har inte haft några stora bekymmer att gå och det är vi båda glada och tacksamma för. Kanske är det ölen och tapasen som hägrar, eller spelbutiken, möjligtvis tycker han bara det är skönt att komma igång och röra sig igen.
Vi har haft en del trevliga sammankomster med våra vänner redan och fler väntar. I lördags satt vi i solskenet och åt och drack lite vin utanför en av husbilarna. Dagen efter travade samma gäng ner för backen till en restaurang, som ligger längs med den trafikerade vägen till Nerja. God kolgrillad kyckling blev det för nästan alla. Ett par fick kyckling som var rå och den fick bäras in och ut några gånger och det var frustrerande. Inte hjälpte det att restaurangen bjöd på en omgång dricka till hela gänget.. Så kan det också vara..
Nu väntar en ny helg och då blir det musslor och lite annat..
Vädret har växlat, från strålande sol och jättevarmt till riktigt blåsigt och nästan storm, som det varit i natt. Fortfarande blåser det kraftigt men det passar mig bra för då fick jag ju tid att skriva lite…
Kan också säga att vi använder vår Heissluftfriteuse och jag har lärt mig hur man gör, vilka tider som gäller och annat. Senast använde jag den när jag stekte doradan, som är min favoritfisk och den blev så himla god och bra. Men – jag använder gärna lite olja, har en olivolja i sprayform som passar utmärkt..
Så mycket mer tänker jag inte skriva, har lite annat att
göra. Kent har diskat och jag tror att han förväntar sig att jag ska torka den.
Sen blir det en dusch och så småningom lite fredagsmys. Kvällens måltid blir
Mercadonas grönpepparpaté med cumberlandsås till förrätt, vanliga fläskkotletter
med svampsås till huvudrätt. Svampen är egenhändigt plockad i Värmlandsskogarna
i höstas.. Självklart blir det lite gott rödvin också..
Ha en trevlig helg, skotta inte bort all snö och halka inte, var rädda om er
önskar vi i ett snöfritt Torrox..
Vad vi har för temperatur? Just nu är det 19 grader, men blåsten känns inte
särskilt skön…
10 kommentarer | Skriv en kommentar | Kommentarer RSS
Skriv en kommentar
Föregående inlägg: Camping Bahia och Santa Pola
Nästa inlägg: Ett myggbett som kliar...
Gokväll !
Härlig läsning där jag sitter i kalla och snöiga Sverige. Njuter av er resa och det ni upplever. Ha en fortsatt skön resa, kram
Hej!
Vilken trevlig läsning. Idag har det blåst och snöat, men det är bara ett par minusgrader just nu. Imorgon skall det komma en hel del snö.
Nu längtar jag till värmen. Den 18 mars åker jag till Kanarieöarna 2 veckor. I mitten av maj blir det en resa till Rhodos. Det är så skönt att ha något att se fram emot. Ha det bra!
Hej på er,tack för trevlig läsning och fina bilder som vanligt.Nog längtar man till Spanien när man ser havet,skulle gärna byta ut det vi har hemma nu mot det ni har men man får ha tålamod bara Jan,Feb är över så känns allt ljusare.Allt annat går sin gilla gång med oss.Hoppas att få prata med dej den 12 Jan då det är min tur att ha flickorna hos mej.Må gott,kramar Anki Bengt
Hej på er!
Kul att läsa hur ni har det på resan. Vi är nog tvärt emot er.....gillar inte campingar. 😁
Ni träffar i alla många svenskar förstår vi och det är ju alltid kul. Camping El Pino har vi ju inte besökt, men nere vid stranden kunde man förr fricampa, och därifrån har vi mycket många fina minnen. Vi kommer ner på onsdag den 6 feb och det ska bli ganska skönt att komma ner till värmen igen. Här har vi nu fått några dm snö och det är ju kul för alla barn.
Vem vet vi kanske ses lite längre söder ut. Ha de gott!
Tack för trevlig läsning! Ja, vi har våra olika favorit campingar alla med för och nackdelar. Vi har, precis som ni, haft en stormig och regnig natt! Men på eftermiddagen satt vi i solen på Vinzents hörna i solen och njöt en öl o tittade på ett stormigt hav 👍😘😘😎
Så roligt att läsa vad ni varit med om. Mycket känns igen och självupplevt. Då är man med och gör resan tillsammans.
Torrox har sin charm, inte minst för alla härliga vänner som är där. Nytt servicehus förra året kommer jag dock inte ihåg.
Här har också blåst.
Kram
Hej på Er! Tack för raderna från Spanien. Tiden går fort skriver du. Vi har kommit fram till den första februari i dag. Den 19 september var ni väl fortfarande hemma? Försöker du att lura dina följare, i så fall får du ta till andra knep, vi går inte på vad som helst! Ni verkar ha det lika bra som alltid. Här har vi gott om snö. Temperaturen visar -2 grader. Ett ord på vägen håll reda på veckans dagar så det inte blir ett glas vin en måndag!
Tack för att ni är så uppmärksamma. Att jag skrev fel datum är bara för att ni läsare ska skriva en kommentar, det är alltid roligt att få kommentarer.
Vin ingår alla dagar i menyn, mer eller mindre... Är det inte så i Vallby??
Äntligen har ni kommit till ert älskade El Pino. Kul att höra att de investerar och gör det bättre. Men vi måste säga att vi hade det trevligt ihop 2011 där. Tänk vad tiden går. Vi är nu i Värmland och det bara snöar. Men ett fint vinterlandskap. /Må så gott. Kram från Lizzy och Ove