2018-04-21 lördag, och om mindre än en månad är vi i Sverige igen och det blir nog bra. Men ännu njuter vi av resan och att värmen är mer än behaglig känns bara bra. I alla fall här i La Fuente o Baños de Fortuna där vi kan plaska i de varma bassängerna hela dagarna. Många tror att det är mindre skönt att bada i det 36-gradiga vattnet när det är varmt i luften än när det är vinter och svalare luft, men jag kan försäkra att det ALLTID är skönt att plaska omkring i de här bassängerna. Härlig vattenmassage i olika former, kan inte bli bättre…
Vi lämnade de sköna baden på camping Los Madriles i Mazarron tisdagen den 10 april och vårt nästa stopp var på Camper Park San Fulgencio i La Marina. Vi blev varmt välkomnade av campingvärden som börjar känna igen oss efter alla gånger vi varit där. Nu fanns det dessutom plats för oss, vilket det aldrig finns när vi kommer i januari. De flesta övervintrarna har lämnat landet och bland svenskarna vi känner fanns bara Egon och Wiola.  Här hade vi några dagar på oss tills Kents dotter Helen och hennes kompis Eva skulle besöka oss och vi ägnade dom dagarna till att utforska Kinesen och nya kinesbutiken och på lördagen blev det ett besök på marknaden som är alldeles utanför ställplatsen. Medan Kent var hos frissan så inhandlade jag lite grejor och så blev det lite, eller rätt mycket grönsaker. Det är så billigt att inhandla sina grönsaker på de spanska marknaderna. Fredagskvällen satt vi tillsammans med Sickan och Kjell, nya bekanta som skulle åka vidare på lördagen och drack ett glas vin och pratade om våra resor.

Helen och Eva tog bussen från Torrevieja till oss på söndagen och sen åkte vi med husbilen på en liten utflykt. Tanken var att vi skulle besöka citronmarknaden, men vi var rätt sena så det blev ett besök i Santa Pola och lunch på en kinarestaurang och sen en vandring längs stranden och ett glas på en strandbar. Vi hade badkläder med, men efter blåsten var vattnet inte så rent så vi skippade det. Den enda som var besviken var jag..
Dagen avslutades med ett glas vin hemma på ställplatsen och det var jätteskönt att sitta ute.

På måndagen kom tjejerna med samma buss och vi gick runt i området, som f ö är Kents favoritplats för promenader, ett industriområde med massor av outhyrda lokaler. Vi besökte kinesbutikerna, där tjejerna inhandlade många bra grejor och Mercadona där vi köpte lite mat och vin, för idag skulle det bli middag hemma. Så blev det, som förrätt fick det bli kronärtskockor med citronsmör, sen åt vi kalkonkotletter, pommes och sallad. Vin var förstås drycken och avslutningsvis blev det irländskt kaffe. Vår granne Egon tittade också över till oss och det var mycket skratt och skoj den kvällen. Men, bussen väntar inte och Helen o Eva hade en arbetsdag på tisdagen, så det blev ingen sen kväll.
Två jättetrevliga dagar hade vi tillsammans och vi är så glada över det….

På tisdagen lämnade vi ställplatsen och efter stortvätt och inhandling av mat för en vecka åkte vi vidare mot La Fuente. Jättevarmt ute och i backarna fick vi stänga av AC:n då motortemperaturen blev oroligt hög, allt enligt maken chauffören. 7mil hade vi att åka, bara torr och tråkig natur med ett och annat lika tråkigt berg, men ibland lyste naturen upp av citronlundar och kronärtskocksodlingar. Tråkigt eller ej, vi var snart i La Fuente och termalbadet Baños de Fortuna. Inga svårigheter att få plats, för även här har övervintrarna åkt hem och när vi ställt bilen på plats var det bums och plums i vattnet. Så ljuvligt.. Och så har det varit sen dess. De första dagarna hade vi sällskap med två andra svenskar, Christer och Toola från Värmdö men sen har vi varit själva.

En dag här ser ut ungefär så här. Vi vaknar av brödbilens tutande 0915 och snart nog går jag upp och gör frukost. Sen går jag iväg till badet, Kent väntar någon timme då han ofta har något att göra, t ex bäddning och disk. När han kommer plaskar vi lite tillsammans innan vi går till polbaren och äter en lunchmacka och dricker en öl, sen blir det mer plaskande och vilande på solsängarna. För mig blir det förstås också lite läsning. Vid tretiden går Kent ner till husbilen, sätter sig i skuggan och dricker en liten whisky i lugn och ro. Jag är kvar till femtiden och så småningom framåt kvällen blir det middag utanför husbilen. Kvällarna är nu varma så man kan sitta ute länge. Ungefär så har vi det..
Igår kväll var tanken att vi skulle äta på restaurangen och Kent såg verkligen fram emot deras goda lammkotletter, men det sprack då restaurangen var abonnerad. Så vi fick gå hem och äta rester istället. Vad Kent inte vet, är att jag har lammkotletter i frysfacket och kommer att bjuda honom på en delikat middag ikväll.

Under helgen har många spanska familjer besökt campingen och badet och det är bara trevligt tycker vi. Mera trångt i badet och högre ljudvolym men uppiggande för oss gamlingar..

Så här ska vi ha det tills på tisdag då vi lämnar La Fuente och fortsätter vår färd hemåt. Nästa stopp kan bli runt Valencia, vart vet vi inte ännu. Sen väntar vårt älskade Blanes och därefter lämnar vi det här landet.. Resan fortsätter..

Härligt att vintern släppt sitt grepp över Sverige och att våren kommit med sommarvärme. Hoppas det fortsätter så..
På tisdag ses mina kära vänner och klasskamrater Inger, Eva, Maud och Ann-Katrin på träffen vi har varje månad och naturligtvis vill jag vara med på telefonen. Numera är vi förstås så moderna så det är skypen som gäller. Vi var bästa vänner i skolan, gick ut åttan 1962 och har, efter ett par års uppehåll, haft kontakt och träffats en gång i månaden, då vi pratar, skrattar och äter gott. Men vi pratar också allvar och tråkigheter – ja, jag är så glad över dessa vänner…

Nu ska jag lämna skriveriet för den här gången, badet väntar och innan dess insmorning av solcreme, vilket är det jobbigaste på hela dagen…